Känns som att det är många som pratat feminism i dessa dagar, eller är det kanske bara folk omkring mig?
I alla fall. Roland Poirier Martinsson skrev ju en uppmärksammad krönika i SvD. Jag läste den men blev inte alls lika upprörd som alla feminister runt omkring mig. Men så klart så snackar han ju en massa strunt. Klart att vi fortfarande behöver feminismen eftersom vi inte är ett jämställt land. Men vi behöver inte Gudrun-Schyman-feminism, vi behöver inte vänsterpartiets feminism. Jag är inte heller helt säker på att vi behöver Folkpartiets feminism.
Eller vänta nu! Behöver vi feminism eller behöver vi jämställdhet? Och vad är i så fall jämställdhet?
Är det att både män och kvinnor har exakt lika? Att de har exakt samma lön för samma arbete? Att de delar exakt lika på föräldraledigheten? Att båda diskar lika många koppar hemma? Och att kvinnor och män kan lyfta lika tungt i gymmet?
Meh! Lyfta lika tungt i gymmet går ju inte säger du. Nej det går ju inte, eftersom män fysiskt är starkare än kvinnor. Men några kvinnor kan lyfta mer än vissa män.
Samma lön för samma arbete låter ju bra i teorin, men om den ena personen faktiskt utför samma arbete lite snabbare eller lite bättre tycker jag den personen ska ha mer oavsett om en är man eller kvinna.
Jämställdhet är inte heller att man och kvinna delar exakt lika på föräldraledigheten, det är snarare att de har möjligheten att göra det. Återkommer om några dagar med mina tankar om föräldraledigheten, det är ett inlägg i sig.
Jämställdhet är inte heller att man gör lika mycket hemma.
För mig är jämställdhet eller feminism att män och kvinnor ska ha samma möjligheter i samhället. Och så ser det ju inte riktigt ut.
Så egentligen när jag tänker på det behövs inte feminism det duger ganska väl med bara liberalism.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar